Styrkelyftsstång och tyngdlyftningsstång

Skillnaderna mellan skivstänger för styrkelyft och tyngdlyftning

Har du undrat vad skillnaden är mellan skivstänger avsedda för styrkelyft respektive tyngdlyftning?

Eller hur du känner igen dem?

Kanske letar du efter en skivstång till ditt hemmagym och vill köpa just den som passar dina behov bäst?

I det här inlägget går jag igenom de viktigaste skillnaderna mellan de olika stängerna – och ger några exempel i olika prisklasser!

Skillnaden mellan tyngdlyftning och styrkelyft

Vi börjar från början och tittar på skillnaderna mellan de här två idrotterna.

Båda använder en skivstång som redskap, men på olika sätt:

I båda idrotterna har du tre försök på dig i varje moment att lyfta så mycket vikt som möjligt, och du tävlar genom att lägga ihop dina bästa lyft till en totalsumma.

Det är framför allt två krav på skivstången som skiljer sig åt i de två idrotterna:

  1. Belastning. Vikterna som lyfts i styrkelyft är tyngre än i tyngdlyftning, upp till dubbelt så tunga.
  2. Rotation. I styrkelyft roterar inte skivstången, utan förflyttas bara i höjdled. I tyngdlyftning däremot så vänds skivstången 180 grader. Se bildserien på tyngdlyftaren Ilya Ilyn nedan som exempel.
Tyngdlyftning Ilya rycker stången

Vid både ryck (som i bilden) och frivändningar vänder tyngdlyftare skivstången 180 grader. Det ställer krav på mycket låg friktion mellan viktskivor och skivstång. Bildkälla: Hookgrip.com

Det är de här två skillnaderna som ger upphov till de flesta skillnaderna mellan stängerna.

Skillnader mellan stängerna

Vi börjar med en kort genomgång av de viktigaste egenskaperna hos de olika stängerna, och tittar sedan närmare på var och en av egenskaperna.

(Observera att tillverkare givetvis kan tillverka stänger i vilka mått de vill, men det här är de mått som är tillåtna på tävlingar (och vanligast), därför håller sig alla seriösa tillverkare till dem.)

Skivstång för styrkelyft:

  • Längd: 220 cm
  • Vikt: 20 kg
  • Diameter stång: 29 mm
  • Diameter vikthylsa: 50 mm
  • Lagring: Glidlager
  • Lättring: Skarpare än tyngdlyftningsstänger
  • Greppmarkering: 81 cm isär
  • Styvhet: Styvare än tyngdlyftningsstänger

Skivstång för tyngdlyftning:

  • Längd: 220 cm (damstång 201 cm)
  • Vikt: 20 kg (damstång 15 kg)
  • Diameter stång: 28 mm (damstång 25 mm)
  • Diameter vikthylsa: 50 mm
  • Lagring: Kullager eller nållager
  • Lättring: Mjukare än styrkelyftsstänger
  • Greppmarkering: 91 cm isär
  • Styvhet: Böjs mer än styrkelyftsstänger

Längd och vikt är alltså densamma mellan stängerna, med undantag för damstänger som används inom tyngdlyftning. Dessa görs med lite kortare diameter på stången för att passa mindre händer, vilket för med sig att vikten minskar. Damstängerna görs även lite kortare.

Tre olika stänger

Tre olika stänger – samma längd och vikt.

Diametern är 29 mm på styrkelyftsstänger och 28 mm på tyngdlyftningsstänger (25 mm på damstänger). I styrkelyft vill du inte att stången ska svikta när du lyfter, därför är stången tjockare för att den ska bli både starkare och styvare stång. I tyngdlyftning är svikten däremot en fördel som kan användas för att lyfta mer vikt, när den tajmas rätt. Med tyngdlyftningsstänger kan du börja ana att stången sviktar vid lyft med totalt 140 kg, medan styrkelyftsstänger börjar svikta svagt runt 180–200 kg.

Diametern på vikthylsorna, alltså området där du lastar viktskivorna, är densamma på alla fullstora skivstänger: 50 mm.

Lagringen, alltså rotationslagren som finns i övergången mellan själva skivstången och vikthylsan, skiljer sig åt mellan stängerna. I styrkelyft finns inget behov av god rotation, så där sitter ett glidlager. Ett glidlager är egentligen bara en insmord cylinder som ligger mellan de två ytor som ska glida mot varandra. Glidlager har högre friktion än kullager som finns i bra tyngdlyftningsstänger. Vissa tyngdlyftningsstänger har en specialtyp av kullager, nämligen nållager. Det är ungefär samma sak som kullager, men ”kulorna” är utdragna till cylindrar (”nålar”).

Här är exempel på hur de olika typerna av lager kan se ut (inte nödvändigtvis i just skivstänger, jag plockade de första bästa):

Glidlager

Glidlager

Kullager

Kullager

Nållager

Nållager

Lättringen är det räfflade mönstret i stången som ger bra grepp. Lättringen är och ska vara skarpare på styrkelyftsstänger. Dels för att du behöver ett bättre grepp för att kunna lyfta de tyngre vikterna, dels för att stången inte rör sig lika mycket i handen som vid tyngdlyftning. En alltför skarp lättring på en tyngdlyftningsstång kan leda till att du snabbt sliter ut huden i händerna.

Lättringen kan även skilja sig mellan stänger avsedda för träning kontra tävling. Träningsstänger har mjukare lättring för att inte slita ut händerna vid stor träningsvolym, medan tävlingsstänger har skarpare lättring för att du ska få bästa möjliga grepp när du lyfter maxtunga vikter och huden bara behöver tåla ett fåtal lyft.

Vissa tyngdlyftningsstänger saknar helt lättring i mitten av stången, för att inte slita mot huden vid halsen. Det enda syftet för lättring där är att skapa mer friktion mot ryggen vid knäböj.

Till sist har vi ringmarkeringarna på stängerna: dessa ska sitta 81 cm isär på styrkelyftsstänger och 91 cm isär på tyngdlyftningsstänger. Vissa skivstänger har dock båda markeringarna. I styrkelyft visar ringarna den maximalt tillåtna bredden mellan pekfingrarna (pekfingret på ringen) vid bänkpress, medan ringmarkeringarna vid tyngdlyftning endast fungerar som referenspunkter för att greppa stången på rätt plats.

Dubbla ringmarkeringar

Dubbla ringmarkeringar på Recoils stänger. Tämligen onödigt.

Kan du använda den ena stången till den andra idrotten?

Det här går bättre åt det ena hållet än det andra.

Om du använder en tyngdlyftningsstång till styrkelyft kommer stången att svikta mer, och den kommer vara lite vingligare på grund av kullagren. Skivstången kommer helt enkelt inte att upplevas som lika stum som en styrkelyftsstång gör. Skillnaden kommer dock vara liten och en vanlig motionär kommer inte att märka det över huvud taget. Börjar du däremot komma upp i vikter runt 150 kg i bänkpress och kanske 200 kg i knäböj och marklyft, kommer du nog att börja märka av skillnaderna. Särskilt i bänkpress och knäböj kan en person som är van vid en styrkelyftsstång tycka att det känns lite ovant, men jag skulle inte tro att påverkan på prestationen är mer än någon enstaka procent.

Jag tränade själv styrkelyft med tyngdlyftningsstång i flera år – det går absolut bra! Men nu när jag har bägge typer av stänger i mitt hemmagym, är det ingen tvekan om att välja rätt stång till rätt övningar. Det är av det här skälet som jag och andra ibland refererar till tyngdlyftningsliknande stänger som allroundstänger – de funkar helt enkelt hyfsat till båda, så länge du inte är styrkelyftare på elitnivå.

Åt det andra hållet däremot är skillnaden större. Om du försöker använda en styrkelyftsstång till tyngdlyftning kommer snart den sämre rotationen att göra sig påmind, och prestationsförsämringen kommer att vara betydligt större än några procent. Problemet kommer förmodligen även öka ju mer vikt du lastar på, då glidlagret kläms åt hårdare. Det fungerar alltså mycket sämre att träna tyngdlyftning med en styrkelyftsstång, främst på grund av den sämre rotationen. Det är troligen även rotationsaspekten som skiljer mest när vi går över till att titta på olika prisklasser för de två typerna av stänger.

Kortfattat kan vi säga att:

  • en styrkelyftsstång är bäst för övningar där stången inte roterar, utan bara flyttas i höjdled eller fram- och tillbaka som i knäböj, bänkpress, marklyft och press över huvudet, medan
  • en tyngdlyftningsstång är bäst för övningar där stången roterar som i ryck, frivändning och stöt – samt bicepscurl! 🙂

Styrkelyftsstänger i två prisklasser

En styrkelyftsstång är en lite enklare konstruktion än en tyngdlyftningsstång. Styrkelyftsstången behöver egentligen bara vara stark, styv och inte gå sönder under tunga vikter. Utöver det får den gärna ha förhållandevis vass lättring.

Det är skälet till att skillnaden mellan olika prisklasser på styrkelyftsstänger inte är så stor. Jag har styrkelyftsstänger från både Eleiko och Recoil i mitt hemmagym, och bortsett från att lättringen är mycket vassare på Eleikostången, kan jag inte påstå att jag märker någon skillnad. De sviktar likadant, vad jag kan se, och ingen av dem behöver eller ska rotera när jag lyfter.

230 kg med recoil och eleiko

230 kg marklyft med recoils styrkelyftsstång till vänster, och Eleikos till höger. Inte världens bästa jämförelsebild, men jag ser ingen uppenbar skillnad.

Nu har jag tränat uteslutande med Recoilstången i några månader för att utvärdera den, men om jag skulle vara riktigt kinkig framöver så skulle jag, enbart baserat på lättringen, välja Eleikostången till knäböj och bänkpress (där jag vill ha bra grepp), men Recoilstången till marklyft – den har helt klart bra lättring nog, medan den vassa lättringen på Eleikostången sliter sönder mina händer och tvingar mig att ta på dragremmar oftare för att skydda huden.

Eleikos styrkelyftsstång har en maxbelastning på 1 500 kg och varje skivstång provbelastas individuellt. Recoils styrkelyftsstång har en maxbelastning på 900 kg och de provtestas inte individuellt.

Prisskillnaden är dock enorm: i skrivande stund 2 490 kr för Recoils stång och cirka 8 449 kr för Eleikos träningsstång, lite beroende på var du handlar. Eleiko anger inte priser på sin hemsida, vill du köpa direkt av dem får du be om en offert.

Recoilstången har ringmarkeringar på både 81 och 91 cm isär (onödigt!), Eleikostången endast vid 81 cm. Bägge stänger har mittlättring.

Vill du ha crème de la crème är det troligen Eleiko som gäller, men Recoils stång är fortfarande riktigt, riktigt bra. För en hemmagymmare som vill ägna sig åt styrkelyft och inte heter till exempel Gustav Hedlund, är Recoilstången enligt mig det överlägset mest prisvärda valet.

> Klicka här för att köpa Recoils styrkelyftsstång

> Klicka här för att köpa Eleikos styrkelyftsstång

Tyngdlyftningsstänger i olika prisklasser

Nu är jag inte tyngdlyftare själv, men vad jag har förstått så är det här som lite dyrare stänger kan ge ytterligare några procent på prestationen, och ”the Eleiko feeling” är ett utbrett begrepp bland tyngdlyftare världen över när de pratar om skivstänger.

Även här är prisskillnaderna stora: just nu 3 290 kr för Recoils tyngdlyftningsstång, jämfört med runt 8 590 kr för Eleikos träningsstång (lite billigare än tävlingsstången).

Recoilstången har en maxbelastning på 900 kg och Eleikostången en maxbelastning på 1 500 kg. Bägge stängerna provbelastas individuellt.

Recoilstången har ringmarkeringar både 81 och 91 cm isär, Eleikostången endast vid 91 cm. Eleikostången har mittlättring, men det saknas på Recoilstången.

Enligt respektive stängers specifikation så har Recoilstången 8 st kullager, medan Eleikostången har 8 st nållager.

Är skillnaden värd 5 000 kr? Jag vet inte, men ju närmare elitnivå du är, desto viktigare blir det troligen. Närmare analys kan jag tyvärr inte göra av tyngdlyftningsstängerna!

> Klicka här för att köpa Recoils tyngdlyftningsstång

> Klicka här för att köpa Eleikos tyngdlyftningsstång

Hur känner du igen de olika skivstängerna?

Just eftersom stängerna har lite olika egenskaper är det bra att kunna identifiera vilken typ av stång det är du har framför dig när du står i gymmet.

Det finns lite olika sätt och det kan även variera mellan olika tillverkare.

Allra enklast är förstås om tillverkaren har skrivit ut det på den lilla cirkeln i änden av stången. Där kan det stå om det är ”Powerlifting” eller ”Weightlifting”. Så gör bland annat Eleiko.

På Eleikostänger kan du även titta på bredden av den lilla kragen som skiljer själva stången från vikthylsan: är den ett finger bred så är det en styrkelyftsstång, är den två fingrar eller mer så är det en tyngdlyftningsstång. Det gäller dock inte alla märken av stänger, utan på Recoils stänger är kragen i stort sett lika bred.

Ytterligare en markering som Eleiko använder ibland är ett gult, blått eller rött klistermärke på stången. Gult = damstång för tyngdlyftning, blått = tyngdlyftningsstång, rött = styrkelyftsstång.

Om du är utrustad med ett måttband kan du mäta avståndet mellan ringmarkeringarna, för att reda ut vilken typ det är. 81 cm innebär styrkelyftsstång, medan 91 cm är för tyngdlyftning. Det här kan dock vara lite missledande, eftersom det finns mindre nogräknade tillverkare som verkar sätta ut markeringarna nästan på måfå. Men om det verkar vara en stång av god kvalitet, fungerar det bra att mäta. Sedan finns det ju även stänger som har ringmarkeringar för både styrkelyft och tyngdlyftning, till exempel Recoils styrkelyftsstång och Eleikos XF Bar (för tyngdlyftning/crossfit), så det är inte en idiotsäker metod.

Om en skivstång saknar mittlättring kan du också vara ganska säker på att det är en skivstång avsedd för tyngdlyftning eller crossfit, vilket i princip är samma typ av stång.

Är du riktigt van runt stänger kan du till sist kanske känna på stångens lättring och diameter och försöka utröna vilken typ av stång det är, men här tar nog de sista chanserna för identifiering slut.

Avslutningsvis

Hoppas att det här inlägget kunde vara till hjälp för att klargöra de främsta skillnaderna mellan skivstänger för tyngdlyftning respektive styrkelyft! Och att inlägget kan vara till hjälp för dig som ska köpa en skivstång till ditt eget gym.

Spana gärna in del 3 av vår hemmagymsserie där vi tittade på lite olika skivstänger: Så bygger du ett hemmagym: Del 3 – Skivstång & viktskivor

Eller gå tillbaka till vår samlingssida om att bygga hemmagym!

***

Det här inlägget innehåller affiliatelänkar. Det innebär att vi får provision om du gör ett köp via våra länkar – givetvis utan någon extra kostnad för dig! Det är ett sätt för oss att fortsätta skapa innehåll som är gratis att ta del av, och hålla nere antalet annonser. Gör du ett köp via våra länkar är vi förstås oerhört tacksamma!

Daniel är styrkeinstruktör samt civilingenjör, och tränar och tävlar i styrkelyft. Daniel startade Styrkelabbet 2011, och har skrivit böckerna Så bränner du fett och bygger muskler, Styrkelabbets kostscheman samt Rumpboken.

Gillade du artikeln?

Prenumerera på nyhetsbrevet för att inte missa nästa!
(Helt gratis + Du får en e-bok!)

6 kommentarer

  1. Olle

    Har Eleikos tyngdlyftningsstång markering vid 81 cm?

    • Daniel Richter

      Nej, 91 cm. Det är rättat nu. 🙂

  2. Snåljåparna på ett av de gym jag tränar på har köpt in (de billigaste) stänger med 87cm mellan ringarna…. förstår inte alls varför tillverkaren har valt att göra så. Är man i den branchen så kan man ju tycka stt man borde veta lite mer ön att ringarna bara ska vara där mer än ur bara estetisk synpunkt. Det kan ju knappast vara dyrare att sätta dem på rätt plats kan man tycka.

  3. Olle

    Perfekt! Dom ska ha båda sorterna på mitt ena gym och är fortfarande inte helt säker på vilken som är vilken. 🙂

    Lyfter inte så tung heller så det gör nån större skillnad…

  4. Jimmy

    Hej! Bra artikel, tack. Det finns ytterligare en sak som skiljer. Vad jag tror mig veta så är en OL-stång alltid kromad på lättring/stångdel medans en SL-stång aldrig är det. Skapar bättre grepp utan krom men samlar även mycket mer smuts därav behov av borstning ganska ofta, särskilt vid tävling.

  5. Peter

    Hejsan! Intressant artikel som vanligt! Jag kör efter ett program som heter Texas method, och i det så ska man köra frivändningar. Det hade vart kul om du/ni kunde skriva lite om det och kanske ryck också, för oss ”noobs” som är intresserade :).
    För tillfället kollar jag på Youtube – videos för att lära mig, men man saknar ju eran pedagogik och kul sätt att lära ut.
    Ha det gött!
    /Peter

Kommentarer är stängda.

Nästa artikelAxelsmärta och impingement – varför får du ont i axeln och vad kan du göra åt det?