Ökar sockersötade drycker risken för cancer?

En ny studie som analyserar kostvanorna hos fler än 100 000 deltagare visar en koppling mellan sockersötade drycker och cancer, men inte mellan lightläsk och cancer.

Sockersötad läsk och vår hälsa

Sockersötade drycker kan bidra till en rad hälsoproblem. I dag finns det tillräckligt med studier och data för att fastställa en koppling mellan sockersötade drycker och en ökad risk för övervikt, högt blodtryck, diabetes typ 2 (en koppling som kvarstår även efter det att man justerat för övervikt) och att dö av hjärt- och kärlsjukdomar. Nästan 200 000 av alla dödsfall relaterade till diabetes eller hjärtsjukdom är orsakade av sockersötade drycker.

Som om det inte var tillräckligt många hälsoproblem, finns det även misstankar om en koppling mellan sockersötad dryck och cancer. Övervikt är en riskfaktor för många typer av cancer, och det finns starka kopplingar mellan sockersötad dryck och övervikt. Därför är det inte ett ologiskt resonemang att dra kopplingar mellan sockersötad dryck vidare till cancer.

Utöver risken för övervikt och hur lätt det är att hälla i sig stora mängder kalorier när man dricker dem, kan man också tänka sig andra mekanismer som påverkar risken för cancer, som fettlever och insulinresistens. 

Även kemikalier i läskedrycker skulle kunna vara en faktor. Ett exempel är 4-Metylimidazol, som de stora tillverkarna använder som en del av sockerkulören i coladrycker. Det är en organisk förening som är klassad som cancerframkallande hos råttor och möjligen cancerframkallande hos människor.  

En ny studie

Kopplingen mellan sockersötad dryck och cancer är mycket mindre undersökt än de tidigare nämnda, väletablerade kopplingarna. Det finns väldigt få prospektiva studier på området, alltså studier som tar en del av befolkningen och följer den månader eller år in i framtiden i stället för att titta på vad den gjort tidigare. De få studier som finns är inkonsekventa. I vissa fall indikerar de en ökad risk och i andra fall ingen riskpåverkan alls.

En ny och omfattande prospektiv kohortstudie undersökte just kopplingarna mellan intag av sötade drycker och risken för cancer. Den hade ett stort deltagarunderlag och detaljerade uppgifter om kostintag och kostvanor. 

I Frankrike pågår det sedan 2009 en internetbaserad kohortstudie vid namn NutriNet-Santé som undersöker kopplingar mellan kostvanor och befolkningens hälsa. Det är från den forskarna tog den data de behövde till sin egen studie. 

Deltagarna i NutriNet-Santé-studien fick besvara fem frågeformulär om sina kostvanor, sin fysiska aktivitet, sin allmänna hälsa, sina sociodemografiska förhållanden och sin längd och vikt. 

Var sjätte månad rapporterade de sin vikt och sin kosthållning. Deltagarna dokumenterade vad de åt under tre dagar, två veckodagar och en helgdag, över en tvåveckorsperiod. Den informationen skickade de sedan in i form av ett standardiserat frågeformulär.

Hur man samlade in informationen

När de fyllde i kostformulären, hade de 97 olika typer av drycker sötade med socker och 12 olika typer av drycker sötade med artificiella sötningsmedel att välja på. Definitionen av sockersötad dryck var alla drycker som innehöll mer än 5 % av kolhydrater i form av sockerarter. Både tillsatt socker och fruktjuice med 100 % fruktråvara utan tillsatt socker räknades dit. Det handlade med andra ord om allt från läsk och saft till ren fruktjuice till sockersötade varma drycker som söta téer till sportdryck till energidrycker sötade med socker. Dessa drycker delade man sedan in i två undergrupper, en för alla drycker med tillsatt socker och en grupp för juice med bara naturligt förekommande socker. I genomsnitt innehöll dessa drycker strax under 11 gram socker per 100 gram vätska. 

Till de artificiellt sötade dryckerna hörde helt enkelt alla typer av lightläsk, lightsaft och alla andra typer av drycker sötade med konstgjorda sötningsmedel istället för med socker.

När det gäller studier där deltagarna själva ska rapportera vad som händer och vad de gör, finns det alltid stora felkällor som påverkar resultaten. Den här studien hade dock ovanligt noggranna kontroller. Till exempel bjöd forskarna in deltagarna för kliniska mätningar och kontroller av bland annat vikt och kroppsfettmängd på sjukhus. Hela 15 637 stycken utnyttjade den möjligheten. Sådana kontroller stärker säkerheten hos deltagarnas självrapportering av sin viktstatus avsevärt.

Deltagarna fick själva uppge alla hälsorelaterade händelser de råkade ut för via ett årligt frågeformulär. Utöver det fick de specifika kontrollformulär var tredje månad och kunde ta kontakt på egen hand närsomhelst de önskade. Läkare kontrollerade alla rapporterade cancerfall och granskade patientjournalerna.

Eftersom NutriNet-Santé-studien är uppkopplad mot franska försäkringssystemet och dödsfallsregistret kunde forskarna komplettera informationen om deltagarnas cancerrelaterade hälsa och eventuella dödsfall, även om deltagarna själva underlåtit att rapportera något.

Analys av resultaten

Forskarna analyserade resultaten från NutriNet-Santé-studien i relation till hälsorapporterna för att se om deltagare som drack mer sockersötade eller artificiellt sötade drycker vid studiens början utvecklade cancer i större utsträckning. 

De tog hänsyn till en rad confoundingvariabler, det vill säga faktorer som kan påverka resultaten. Bland dessa hittar vi ålder, kön, utbildning, BMI och fysisk aktivitet. Forskarna tog också hänsyn till andra dietära faktorer bortom söta drycker, som deltagarnas kaloriintag, alkoholintag och deras frukt- och grönsakskonsumtion. 

Andra hälsorelaterade faktorer som diabetes typ 2 och ifall det förekom cancer i familjen inkluderades också in analysen. När de analyserade bröstcancer specifikt, tog forskarna även hänsyn till variabler som antalet födda barn, om deltagarna passerat klimakteriet och eventuellt bruk av hormonella preventivmedel, alla faktorer kopplade till risken att utveckla bröstcancer.

Resultat

Som tidigare nämnt var det över 100 000 personer som deltog i den här studien, närmare bestämt 101 257 stycken. Det rörde sig om 79 724 kvinnor och 21 533 män med en medelålder på 42,1 år. Uppföljningsperioden varade i genomsnitt fem år. Under den tiden fick 2 191 stycken en cancerdiagnos, varav 693 var bröstcancer, 291 prostatacancer och 166 tarmcancer.

Det genomsnittliga intaget av sockersötade drycker var 93 ml per dag. De deltagare som drack mest sockersötad dryck klunkade i genomsnitt i sig 186 ml per dag.

Hur mycket de olika typerna av sockersötad
dryck bidrog till den totala mängden.

Efter det att forskarna tagit hänsyn till alla andra tänkbara påverkande faktorer, fann de en koppling mellan ett högt intag av sockersötad dryck och risken att drabbas av cancer.

Varje extra 100 ml sockersötad dryck innebar 18 % högre risk för att drabbas av cancer i allmänhet. Dessutom innebar samma mängd 22 % ökad risk för kvinnor att drabbas av bröstcancer. Både konsumtionen av drycker med tillsatt socker och ren fruktjuice var kopplad till en ökad risk för cancer i allmänhet. Man såg däremot inte några kopplingar mellan söta drycker och risk för prostatacancer eller tarmcancer.

Ingen koppling mellan lightläsk och cancer

När det gäller lightläsk och andra artificiellt sötade drycker såg man ingen koppling till cancer överhuvudtaget. Förvisso drack deltagarna mindre av artificiellt sötade drycker än av sockersötade. Det gör observationen mindre säker statistiskt sett.

Förklaring av räknesättet

Det är alltid värt att nämna att en riskökning uttryckt i procent på det här sättet kan se större ut än den är vid en första anblick eller om man inte är bekant med hur man räknar. En 18 % högre risk per 100 ml extra betyder inte att man löper nära 100 % risk att få cancer om man dricker en halvliter per dag. 

I den här studiens fall var risken från början omkring 22 på 1 000 att insjukna i cancer. En ökning av den risken med 18 % skulle betyda att 26 av 1 000 utvecklar cancer. Risken är högre, men den är fortfarande förhållandevis liten. Och det är förutsatt att de fyra extra fallen verkligen är direkt orsakade av sockersötad dryck. Det är en slutsats man inte kan dra av en korrelationsstudie, oavsett hur omfattande eller välkontrollerad den är.

Med det i åtanke låter siffrorna säkert inte lika skrämmande.

Mekanismer

Vilka orsaker kan ligga bakom den här observerade riskökningen? 

Vi vet att sockersötad dryck är direkt kopplad till viktuppgång och övervikt. Övervikt i sin tur är kopplat till ett flertal typer av cancer. I den här studien kvarstod dock riskökningen efter ett antal justeringar för BMI och viktökning. En ökad risk för övervikt förklarar säkert åtminstone delvis en högre risk för cancer. Resultaten från den här studien antyder dock att övervikt inte är den enda faktorn som kopplar sockersötade drycker till cancer. 

Flera studier pekar på att sockersötade drycker kan bidra till större mängder av så kallat visceralt fett. Det är fett inuti bukhålan och kring organen. Visceralt fett skulle kunna öka cancerrisken genom att påverka frisättningen av adipokiner från fettvävnaden och genom att förändra cellernas signalvägar. Resultaten från den här studien visade på en koppling mellan sockersötade drycker och mer visceralt fett. Det är alltså en tänkbar mekanism.

En annan bidragande mekanism skulle kunna vara den stora glykemiska belastning sockersötade drycker åstadkommer. Det skulle kunna leda till kroniskt höga insulinnivåer och systemiska inflammationer. Båda dessa tillstånd är kopplade till risken för ett flertal typer av cancer. 

Sammanfattning

Som vanligt när det gäller observationsstudier är det viktigt att komma ihåg att de inte kan fastställa något orsakssamband. Även om man, som i det här fallet, ser en koppling mellan ett högt intag av sockersötade drycker och cancer, är det inte garanterat att riskökningen beror på just de sockersötade dryckerna. 

Med det sagt så var det här en välgjord och omfattande studie med flera styrkor. Den hade ett stort underlag i form av deltagare, lång uppföljning, kostrapportering vid ett flertal tillfällen och övervakade mätningar av en del av deltagarna. Forskarna kontrollerade dessutom för många faktorer som kan påverka resultaten och genomförde ett antal statistiska analyser i flera led.

Man bör tolka de här resultaten med försiktighet. Studien indikerar dock att det vore bra för oss att dricka mindre läsk och andra sockersötade drycker. Inte bara på grund av de tidigare kända kopplingarna till diabetes, hjärtsjukdom och andra hälsoproblem, utan kanske även på grund av risken för cancer.

Det här studien är den första som sett en koppling mellan ren fruktjuice och cancer. ”Inget tillsatt socker” eller “bara naturligt fruktsocker” låter bra i marknadsföring. Det är dock inte alls säkert att det är bra att dricka socker även om det är naturligt förekommande.

Ät din frukt istället för att dricka den

Däremot kan det säkert vara en god idé att äta naturell frukt istället för att dricka den. Det finns inga kända kopplingar mellan fruktätande, oavsett mängd, och någon form av ohälsa. Tvärtom visar i princip alla studier, översiktsartiklar och metaanalyser att vi bör öka vårt intag av naturell frukt. Själva sockret må vara detsamma, men det är svårare att få i sig för mycket om man äter det i form av frukt än om man dricker det. Dessutom påverkas inte blodsockret och insulinfrisättningen på samma sätt och man slipper tillsatta kemikalier.

Ett ljus i sockermörkret är dock att den här studien inte såg någon koppling mellan lightläsk och cancer. Alldeles för ofta kan man höra eller läsa påståenden att lightläsk eller lightsaft är sämre än de sockersötade versionerna. Ofta med argumentet att det ena är konstgjort och det andra naturligt.

Lyssna inte på någon som påstår att sockersötad läskeblask är bättre än sockerfria varianter. Det finns inga sådana indikationer överhuvudtaget, varken när det gäller påverkan på kroppsvikt eller cancer eller andra sjukdomar. Att något är naturligt behöver inte alltid betyda att det är bättre för oss.

Slutsats

Att dricka socker är inte bra. 

Det finns gott om bevis för att det är ett dåligt sätt att släcka törsten av en rad hälsorelaterade anledningar. Gällande rekommendationer är att vi bör begränsa vårt dagliga intag av tillsatt socker till högst 10 % av kalorierna. Gärna mindre. Du gör sannolikt klokt i att dricka en så liten del som möjligt av de 10 procenten. Kanske bör du även räkna in naturliga sockerkällor som juice i den siffran. 

För att avsluta positivt kan vi nämna att du som styrketränar har 31 % lägre risk att dö i cancer. För varje läskeblask du dricker kan du alltså eliminera all riskökning och mer därtill genom att köra ett set bicepscurl. Eller det kanske inte är så det fungerar?

Referens

BMJ 2019;366:l2408. Sugary drink consumption and risk of cancer: results from NutriNet-Santé prospective cohort.

Handboken för effektiv viktnedgång

6 tankar på “Ökar sockersötade drycker risken för cancer?”

  1. ”De deltagare som drack mest sockersötad dryck klunkade i genomsnitt i sig 186 ml per dag. De som drack minst snittade 93 ml per dag.”

    Jag förstår inte riktigt detta. De som drack *mest* konsumerade alltså inte ens motsvarande en burk cola om dagen? Eller är det mängden socker du syftar på, snarare än mängden dryck?

    • Det är mängden dryck. Kom ihåg att det är 100 000 deltagare och siffrorna medelvärden för de som drack mest. Du hittar garanterat någon som häller i sig litervis någonstans bland de 100 000, men majoritetens mer moderata konsumtion balanserar extremintagen. Det gör att ”högt intag” inte blir så uppseendeväckande högt.

      • Jag förstår ändå inte riktigt – om du har 100 000 deltagare, vad betyder då ”de som drack mest” resp. ”de som drack minst”? Man behöver rimligtvis kvalificera dessa gruppers definition med någon form av antalsbestämning då, t.ex. ”de 2000 som drack mest” eller ”de 50% som drack mest”?

      • Deltagarna delades upp i fyra kvartsgrupper baserat på intag. De i gruppen som konsumerade mest snittade 186 ml per dag.

        Därmot formulerade jag den andra meningen dåligt. 93 ml var genomsnittet totalt sett. Minst vet jag inte varifrån det kom.

        • OK, då förstår jag. Det var det där med fyra kvartsgrupper jag saknade, det nämns inte i texten. Tack!

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.