Philip Wildenstam

Som andra klassens medborgare bjuds du alltid på en extra order skam

I slutet av 50-talet gjordes ett experiment på snorvalpar, det vill säga tio- och elvaåringar. Barnen i testgruppen visades fotografier på sex andra barn och ombads att ranka hur mycket de gillade dem, från bäst till sämst.

Bland barnen i bild fanns en normalviktig, en tjockis, en i rullstol, en med kryckor, en som saknade en hand och en med vanställt ansikte.

Sämst omtyckt blev tjockisen, så klart. Till och med snorvalpar fattar ju att man inte väljer själv att sitta i rullstol, bryta benet, tappa en hand eller födas med missbildat nylle.

Övervikt, däremot, beror på individens bristande självdisciplin.

Som överviktig själv har jag inte några problem med det påståendet. Visst kan vi skylla på reklam, genetik och överexponering av skräpmat – men egenansvar måste också höra hemma i mixen, för att vi inte ska gå vilse bland folkhälsofascistoida åtgärder som reducerar oss till modellera för överheten att forma efter eget tycke.

Se så, andas djupt nu. Ska försöka balansera på en knivsegg med det här ämnet, men jag är rätt tung och balansen är inte vad den varit så risken är hög att jag faller av.

Kruxet är att varenda jävel därute har brister, men det är bara fetma som är fullt synligt på håll.

Och om vi som art – alla vi fähundar och sumprunkare som kallas människor – har en favorithobby att enas kring, är det att döma andra. Det ligger i vårt kollektiva intresse att veta om en folkvald politiker skickat nakenbilder till en flört. Inte för att det säger ett dyft om ifall hens gärning som politiker är god eller usel; det här är för böveln vår chans att känna oss moraliskt överlägsna.

Tiden må ha sin gång och vad som är fashionabelt att uppröras över förändras, men vår herrejössesmentalitet är lika konstant som vår faktaresistens.

Träningsprofiler som delar bilder när de unnar sig ett glas vin eller två, kan räkna med att kommentarsfältet fylls med deklarationer om att de brister i sitt ansvar inför unga följare – särskilt om träningsprofilen ifråga har oturen att vara kvinna. Och på tal om kvinnor finns det nog få grupper som drunknar i mer moralism än småbarnsmorsor. Lycka till med att odömd unna dig ett glas vin på krogen om du ammar, trots att måttlig alkoholkonsumtion inte medför några risker för bebisen, eftersom bröstmjölken inte magiskt förvandlas till en cocktail.

Nej, det är inte toppen att vara fet. Om nu någon där ute fick för sig det.

Jag har bara aldrig träffat en överviktig person som inte känner till riskerna. Visst, det finns säkert mysmulliga dudes och dudettes där ute som inte identifierar sig själva som i riskzonen. Vad nu riskzonen är. Livet är en riskzon, om vi ska vara sådana. Men till och med när vi vänder oss till den kroppspositiva rörelsen – du vet, feta människor med mage nog att hävda att de är lika mycket värda ändå – får vi leta hårt och länge innan vi hittar individer i total förnekelse inför att det är hälsosammare att vara smal.

Det handlar inte om det.

Självförakt, ångest, tvivel. Allt kommer som på beställning, med en extra order av skam, den dagen man inser att man inte riktigt passar in i den goda normen. Och för många kommer den insikten medan de fortfarande är snorvalpar.

Medan resten av världen kan upprätthålla sina fasader efter bästa förmåga, vissa framgångsrikare än andra, har en tjockis ingenstans att gömma sig. Och priset som betalas är högre än de hälsokonsekvenser som faktiskt kan kopplas till högt BMI. Sämre mental hälsa, sämre vård, mer diskriminering, mer utanförskap.

Hej, här är vi. Titta gärna bort en stund.

Intellektuellt vet vi alla redan att en människas värde inte avgörs av hur hen ser ut. Filantrop eller misantrop, varm eller kall, snäll eller dum. Vi kommer i alla former och vissa gör bra saker medan andra gör dåliga. De flesta gör både och.

Det handlar inte om det.

Det skaver ju så, att se någon göra fel; välja fel; vara fel. Och om vi bara påpekar det tillräckligt högt, kan vi rädda deras liv och hjälpa dem bli en tillgång i stället för en börda. Så vi kan gå vidare och döma varandra för viktigare saker. Varför inte klanka ned på någon som flyger till sitt drömresmål, till exempel?

Någon dag kommer säkert allt detta skuldbeläggande funka. Det har inte fungerat än, men tids nog.

Om vi bara är tydliga nog.

Mot de som redan förstår.

*   *   *

Veckans bonusset:

1. Det blev som jag förutsåg förra veckan, Washington fick storstryk av Indianapolis Colts. Det fina spelet från vecka 1 var bortblåst och kvar fanns bara det lagt jag känt nästan hela mitt liv. Varför gör jag så här mot mig själv? Borde följa dart i stället.

2. Har du käkat en burgare stekt i senap? Då menar jag inte fin dijonsenap eller ens Slotts Original (som är underskattad som fan, så länge du inte har den på burgaren). Nej, gul fjantsenap från USA ska det vara. French’s Yellow Mustard är numera buslätt att hitta i svenska butiker. Köp, gör en smashburgare och stek första sidan som vanligt, men ha på några strängar senap på ovansidan innan du vänder burgaren. Andra sidan får ju aldrig lika bra stekyta som första, och i fallet med smashburgare så ska den sidan ändå bara kyssa stekpannan som hastigast. Men det räcker för att senapen ska hinna brännas in i köttet precis lagom mycket. Kombon vinäger och senapsfrö höjer köttsmaken flera snäpp, utan att ta över. På In-N-Out Burger i USA får du burgaren stekt i senap om du beställer den ”animal style”. På svenska tycker jag det räcker att vi kallar det gôrgôtt.

3. Isabella Löwengrip är inte bara en av Sveriges största bloggare och utsedd till näringslivets mäktigaste kvinna 2018 – numera är hon ännu en i raden av kändisar som tagit på sig foliehatten i kostfrågor. I inlägget ”Skönhet inifrån ut” från 14 september (jag tänker inte länka, du får googla) skriver hon: ”Jag dricker två rejäla glas vatten varje morgon. […] På morgonen brukar jag alltid pressa ner en halv färsk citron ner i glaset. Det gör kroppen mer basisk. […] Jag ser till att äta mycket basisk mat. För sur mat skapar inflammationer i kroppen.” Det här givetvis fullständigt trams. En sådan kost har minimal inverkan (om ens någon) på kroppens pH-nivå, och påståendet saknar vetenskapligt stöd. För övrigt dömdes kvacksalvaren som gjorde dieten populär, Robert O. Young, till tre år och åtta månaders fängelse, för att ha utgett sig för att vara läkare.

4. Press Pasodoble, bebis! Programmet släpptes i onsdags och det ska bli galet kul att följa hur det går för folk. Är du sugen på att bli starkare i det enda överkroppslyftet som verkligen räknas? Passa på att ladda ned Press Pasodoble innan vi höjer priset från 99 till 139 kr. Läs mer här.

*   *   *

Så bränner du fett och bygger muskler

Philip lyfter skrot och tappar hår. Tog silver på DM i klassisk styrkelyft 2016, i klass +120 kg (som hade två deltagare). Följ honom på Instagram för att ta del av fitnessvärldens mest dekadenta mix av baslyft, käk och buteljer.

Gillade du artikeln?

Prenumerera på nyhetsbrevet för att inte missa nästa!
(Helt gratis + Du får en e-bok!)

11 kommentarer

  1. Mattias

    Återigen en bra artikel. Men kärleken till burgare bör ta en större plats. Kanske en burgarbok från styrkelabbet borde vara på sin plats?

  2. Andreas

    -
    -21

    Bra text och jag håller med om allt utom detta:
    ”Lycka till med att odömd unna dig ett glas vin på krogen om du ammar, trots att måttlig alkoholkonsumtion inte medför några risker för bebisen, eftersom bröstmjölken inte magiskt förvandlas till en cocktail.”

    Det är långt ifrån säkert enligt livsmedelsverket som skriver:

    ”Det finns dock några studier som visar att barnets utveckling kan påverkas om mamman dricker alkohol och ammar. Alkohol kan också göra att bröstmjölksproduktionen minskar, att barnet dricker mindre mjölk och att barnets sömn blir störd. Det här kompenserar barnet för inom ett dygn, om mamman inte dricker alkohol under den tiden. Men det går alltså inte att säga säkert att alkoholkonsumtion inte spelar någon roll alls.”

    Och självklart kommer massor av människor nu tänka att det är för att just kvinnor och inte män som ammar som jag skriver detta eller som gör att livsmedelsverket/forskarna kommit fram till detta. För confirmation bias är starkare än fakta.

      • Du glömmer lägligt bort att jag skrev ”ett glas vin” och ”måttlig alkoholkonsumtion” – och allt Livsmedelsverket skriver i samma text som du länkar till, innan det du citerar. Jag tror att den studien de syftar på i ditt citat, åtminstone en av dem, gjordes på fattiga kvinnor i Sydafrika, med allt annat än måttlig alkoholkonsumtion, och att studieförfattarna själva skriver att de inte vet säkert om effekterna kom av just alkoholen eller dålig livsstil i stort. Men hey. Viktigt att skuldbelägga ammande kvinnor som tar ett glas vin då och då.

        • Marcus

          -
          -18

          Bettet safe, than sorry

    • Fryngel

      @Andreas:

      Äh kom igen, hur läser du Livsmedelsverkets text?

      ” Enligt nuvarande forskning innebär det dock inga medicinska risker för barnet om du dricker måttliga mängder alkohol när du ammar”
      ”Den forskning som finns visar inga medicinska risker för barnet om mamman dricker små mängder alkohol då och då.”

      Men du säger (dina ord, min ’understrukning’): ”Det är _långt ifrån säkert_ enligt livsmedelsverket…” Varfrån kom det? Är det LV:s mening ”Men det går alltså inte att säga säkert att alkoholkonsumtion inte spelar någon roll alls” som du vränger till ”långt ifrån säkert”?

      Från ”det går inte att garantera att det inte möjligen kan ha en effekt” till ”det är dödsmördarfarligt!”

  3. Marya

    Bra&roligt skrivet?Lite mycket svengelska, men annars mycket läsvärt??

    • Lite för många frågetecken för att jag ska förstå om du tycker krönikan är läsvärd eller om du undrar ifall den är det.

  4. Jonas

    Hej. Väldigt intressant text som vanligt.
    Jag var själv klassens knubbis när jag gick i skolan. För mig var dock stämpeln en starkt bidragande orsak till att jag ändrade mina vanor och tog mig ur det. Så därför är jag nyfiken på om du menar att skammen inte haft någon påverkan alls på din storlek? Eller har den gjort att du tröstätit och lagt på dig mer? Eller hade du inte tränat alls och ätit ohämmat utan den och lagt på dig mer? För i så fall har det ju fungerat.
    Jag finner det fascinerande att alla tycker man ska be rökare släcka sin cigarett, anorektiker att äta och be alkoholister sluta dricka oavsett hur de känner inför det. Utan påtryckning ingen förändring liksom.
    Men vi ska inte be överviktiga att sluta äta kakor. Kanske funkar det helt olika. Jag vet inte. Men ibland undrar jag hur både jag och alla andra hade sett ut och mått om det inte varit skamligt utan helt normalt att va överviktig. Det jobbas hårt på många fronter för att det ska bli så. Vad tror du?

Kommentarer är stängda.

Nästa artikelSå bygger du ett hemmagym: Del 5 – Det lilla extra