Nervsmärta – varför får du ont och vad kan du göra åt det?

Upplever du att benen eller armarna domnar oftare nu än tidigare? Har du en strålande smärta ut i ena benet eller har du kanske börjat ha svårt att gå ordentligt efter att du fick rejält ont i ryggen? Det kan vara tecken på nervpåverkan.

Den här artikeln kommer att handla om nervsmärta och om de symptom du kan uppleva om du får problem med nervsystemet. För att förstå nervsmärta kommer artikeln att inledas med en beskrivning av hur nervsystemet är uppbyggt och fungerar. Om du vill hoppa direkt till delarna som handlar om råd, träning och rehabilitering, kan du göra det genom att börja läsa vid ”Vad kan du göra åt det?”.

Anatomi

Nervsystemet

Människans nervsystem kan delas i upp det centrala och det perifera nervsystemet (CNS och PNF), där det perifera kan delas upp ytterligare i det autonoma, icke-viljestyrda, och det somatiska, viljestyrda, nervsystemet. I den här artikeln kommer vi att fokusera på det sistnämnda.

Det perifera nervsystemet börjar efter hjärnan och ryggmärgen och består av nervtrådar i olika tjocklekar som sträcker sig ut i hela kroppen och omsluts av olika hinnor. Det utgår från de nervrötter som ligger mellan varje ryggradskota som går ut i armar, ben och bålen. De går ut i både höger och vänster kroppshalva, där nästan alla kotor har sin respektive nerv som ansvarar för sina specifika muskler, organ och delar av huden. Det finns en stor överlappning mellan nerverna vilket innebär att de växer i och ur varandra och sammanflätas på olika sätt och fungerar lite som ett reservsystem om det skulle bli skador eller störningar i systemet.

Det centrala och perifera nervsystemet skickar signaler till och från varandra. De nervtrådar som skickar signaler till hjärnan kallas för sensoriska (afferenta) nerver, och de som skickar signaler från hjärnan ut i kroppen kallas för motoriska (efferenta) nerver. Nervsystemet står för en stor del av kroppens totala syrebrukning, vilket också betyder att det är känsligt för syrebrist, vilket jag kommer in på senare.

Nervsystemet är rörligt och bara i ryggraden kan det töjas flera centimeter. Ute i armar och ben rör sig nerverna i olika kanaler och hålrum, men också längs med blodkärl, leder och genom muskler. Det leder till att nerverna kan utsättas för tryck, kompression och drag av till exempel träning, vardagliga lyft och statiska positioner.

De nerver som har hand om skuldrans, armens och handens muskler, funktion och hud kommer från nacken och övre delen av bröstryggen. När nervtrådarna går ut från nacken flätas de snart ihop till en nervknuta, ett så kallat plexa, som ligger strax under nyckelbenet, plexus brachialis. Härifrån förgrenar sig nerverna ut i armen och de får nya namn, där de största är ulnaris-, radialis-och medianusnerverna.

Nerverna ut i benen och fötterna kommer från ländryggen och bäckenet. De delar upp sig i främst ischiadicus– (”ischias”) och femoralisnerverna, och de sköter om benens muskler och funktion.

De resterande nerverna från bröstryggen sköter om bålens känsel och interna organ.

Disken

Mellan kotorna i ryggen och nacken finns det diskar. De är relativt runda och skivformade och ger rörlighet, stabilitet och stötdämpning åt hela kotpelaren. Nackens kotor och diskar är mindre, både i area och tjocklek, jämfört med dem i bröstryggen och ländryggen. Ländryggens kotor och diskar är störst då de tar upp en stor del av belastningen vi utsätter kroppen för i vardagen och under träning.

Schematisk bild på hur ryggraden, disken och nerverna ser ut
Schematisk bild på hur ryggraden, disken och nerverna ser ut

Disken består av ett yttre, hårt hölje samt en inre, mjuk kärna som är fylld med vätska. Den yttre delen är innerverad med bland annat smärtfibrer. Disken klarar av att kompensera för att kraft och tryck ändras när vi rör oss och belastar på olika sätt.

Varför får du nervsmärta?

Nervsystemet

Det perifera nervsystemet är känsligt för störningar av olika slag. De vanligaste är tension, kompression, palpation och glidning. Då nervsystemet förbrukar mycket syre är nerverna är också känsliga för den syrebrist som kan uppstå vid störningar. Att nervsystemet utsätts för störningar av olika slag är en naturlig del av hur vi lever och rör oss. Problem kan dock uppstå om det blir för mycket, och det kan handla om både lång- eller kortvarig belastning, samt syrebrist.

Tension kan uppstå vid kraftiga sträckningar, som när du ramlar på en isfläck och benet sträcks ut hastigt och kraftigt, eller under en hård, statisk töjning på yogan där du hänger i nervens ytterläge. Kompression uppstår när nerven trycks ihop i utrymmen där det är trångt, som vid karpaltunnelsyndrom i handleden, eller vid ischiasbesvär ut i benet som kan uppstå om ett diskbråck i ryggen trycker mot nervroten.

Palpation kan ses som yttre tryck på nerven, som vid underarmsproblem efter att ha suttit och hängt på armstöden på stolen för länge framför datorn vilket orsakar inklämning av ulnarisnerven i armbågen. Glidningsbesvär kan uppstå om nerven fastnar eller glider dåligt, som efter ett trauma med mycket svullnad och ärrvävnad.

Disken

Disken klarar inte hur mycket belastning som helst, vilket kan leda till problem eller skador på disken. Två vanliga problem är diskbuktningar och diskbråck.

Så här kan en diskbuktning/ett diskbråck se ut, där disken och dess innehåll trycker på nervroten
Så här kan en diskbuktning/ett diskbråck se ut, där disken och dess innehåll trycker på nervroten

En diskbuktning innebär att disken börjar bukta ut och kan orsaka smärta, antingen genom att sätta press på det yttre höljet eller att disken trycker på en av de omslutande hinnorna, som kallas dura mater. Detta kan göra ont och ger ofta en lokal smärta i ryggen eller som ett brett band över ryggen. En buktande disk kan också trycka mot nervroten som i sin tur ger symptom. Diskbråck innebär att diskens yttre hölje får sprickor eller går sönder helt och vätskan från kärnan rinner ut. Det kan ge besvär av trycket mot nervroten men även en kemisk störning då nerverna reagerar på vätskan från den skadade disken.

Diskbesvär uppstår oftast av långvarigt sittande i böjda positioner, men även vid lyft i framåtböjd position. Det är sällan enstaka tunga lyft som ger problem, utan en samlad bild av sämre positioner och för lite (eller för mycket/hård) träning.

Vad blir det för symptom?

Nervbesvär kan vara både tydliga och diffusa, däremot är de ofta konsekventa.

De vanligaste symptomen är smärta, svaghet och känselstörningar. Smärtan är ofta stickande och brännande och påminner om när en arm eller ett ben somnar. Svagheten kan upptäckas genom att det är svårt att lyfta saker med armen eller att du har svårt att hålla uppe foten när du går. Känselstörningar kan vara att du tappar känsel på ett visst område på huden, eller att du har problem att känna värme och/eller kyla.

Om störningen beror på någon retning inne vid nervroten, följer symptomen ofta ett känt mönster. Ett diskbråck som ger kompression på till exempel femte nerven i nacken kan ge nedsatt känsel på axeln och överarmen, samt nedsatt reflex och kraft i biceps. Liknande besvär på femte nerven i ländryggen kan göra det svårt att gå på häl och ge smärta längs med utsidan av låret, smalbenet och upp på foten. En retning vid nervroten kan bero på ett inflammatoriskt tillstånd, till exempel att disken gått sönder och sedan läckt ut vätska från kärnan som irriterar nerven.

Om problemet sitter längre ut, till exempel i plexat under nyckelbenet, i armbågen eller i handleden, kan symptomen vara lite mer diffusa. De följer då inte samma kända mönster som när problemet sitter nära ryggraden. Plexusskador kan ge symptom i hela armen och även ut mot halsen och bröstkorgen. En inklämning av ulnarisnerven i armbågen ger ofta svaghet, domningar och smärta i lillfingersidan av handen, men sällan uppåt i armen. I handleden kan medianusnerven klämmas och ge upphov till karpaltunnelsyndrom, där besvären ofta sitter mitt i handflatan och ut i fingrarna i mitten av handen. På ungefär samma sätt fungerar det även i underkroppen.

Vad kan du göra åt det?

Nervsystemet är duktigt på att reparera sig själv och många besvär går över med tiden. Om det är ihållande eller blir värre kan det dock vara en bra idé att göra något åt det.

Det viktigaste med nervbesvär är att du tar reda på hur besvären har uppkommit. Hade du gjort något särskilt när besvären började? Har du utfört nya rörelser, suttit mer still när du bytte jobb eller ökat vikterna på gymmet? Om besvären beror på träningen kan du se över teknik och belastning.

Många nervbesvär som uppstår kan bli bättre och läka genom att avlasta och ej utsätta systemet för det som gör besvären värre. Generellt är allmän cirkulation bra, som lättare rörelseträning, promenader och cykling, samt lite pausgympa under rasterna på jobbet. I ett tidigt skede (inom 1-2 veckor) kan antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) hjälpa mot smärtan och inflammationen men har dålig effekt efter den akuta fasen. När besvären lugnat ner sig kan du införa mer och mer belastning tills du är tillbaka till full styrka och funktion.

Om du misstänker att det är nervbesvär i form av ischias är det sällan bra att stretcha, även fast det kan kännas bra för stunden. Ett exempel på detta är att det känns skönt att stretcha baksida lår när du har besvär, men att det kommer tillbaka efter en liten stund. Av samma anledning är det därför inte bra att sitta ihopsjunken i soffan med benen rakt framför sig när du har ischias, eller att hänga med brett grepp och raka armar om problemet sitter i armen.

Om du har besvär som inte går över trots egenvård och träningsöversyn kan det vara en god idé att söka vård för det. Fysioterapeuter och läkare har båda i sin grundutbildning verktyg och tester för att undersöka och ställa diagnos. Då de flesta besvär går över av sig själv med tiden är det viktigaste med ett besök hos vården inte att få en väldigt specifik diagnos, utan att utesluta att det är något farligt eller sjukligt, som då ofta beror på problem i centrala nervsystemet.

Operationen av diskbråck har dålig vetenskaplig evidens och är något som generellt bör undvikas. Det finns fall då operation rekommenderas, och det är när ett diskbråck i ländryggen ger en så kallad ridbyxeanestesi, alltså att underlivet och insida lår domnar, samt om du skulle få problem med blåsa eller tarm (oftast svårigheter att tömma). Upplever du dessa besvär bör du snabbt åka till din vårdcentral eller akutmottagningen för att bli utredd.

Gällande operation vid diskbråck i nacken är det när du upplever symptom i resten av kroppen, till exempel att du börjar få sämre balans, ryckningar i benen eller känselbortfall under fötterna (”som att gå på kuddar”).

Även diskbråck som orsakat smärta och funktionsnedsättning under lång tid (>3 månader) utan märkbar förbättring bör utredas för eventuell operation. Anledningen till att man försöker undvika att operera diskbråck är att det på lång sikt inte är någon större skillnad mellan opererade och icke-opererade patienter.

När det handlar om karpaltunnelsyndrom och liknande problem, är första steget alltid att utreda så att orsaken till besvären först och främst sitter i handleden, och ej högre upp mot nacken eller plexat. I de fall där det sitter i handleden, kan ergonomiska hjälpmedel vara bra, till exempel kuddar som avlastar underarmarna vid datorn. Det är också viktigt att se över sin hållning och ergonomi generellt, och försöka ta pauser under dagen för att ge systemet chans till cirkuation och återhämtning.

Exempel

Marika är 25 år gammal. Hon studerar på universitetet där hon sitter ner större delen av tiden. Hon tränar styrketräning med stort fokus på att bli stark i knäböj och marklyft.

Sedan sex veckor tillbaka har hon haft en ömhet i ryggen. Det gör ont i nästan alla positioner om hon är i dem för länge, men sitta är värst. När hon sitter kommer en utstrålande smärta i högerbenet smygande. Den strålar ut från rumpan och ut i baksida lår. När hon suttit och kört bil upplever hon att det kan stråla hela vägen ut under foten. Att hosta och nysa kan ge en huggsmärta i ryggen som ilar till ut i benet. Det som hon tror startade besvären var ett träningspass där hon tränade väldigt tungt och hade glömt sitt lyftarbälte hemma.

På gymmet har hon upplevt att hon får ökade besvär av knäböj, marklyft och rodd. Hon känner sig stramare i högerbenet och har försökt stretcha ut baksida lår, men det verkar snarare göra det sämre. Alvedon hjälper en del mot ryggvärken men inte benvärken. Det är lite svårt att sova då hon har svårt att hitta en bekväm position och kan ibland vakna upp på natten av att benet domnat.

Det som avlastar verkar vara att ligga på mage med höger ben uppdraget mot magen. I skolan hjälper det att försöka vara uppe och gå på rasterna, och även då och då ställa sig upp mot väggen under föreläsningarna. Gällande träningen har hon just nu fått dra ner på benträningen. Hon klarar dock av att med undantag för rodden träna överkroppen relativt bra.

Då hennes tränings- och studieresultat blir påverkade av smärtan och den störda sömnen går hon på rekommendation av en vän till en klinik för att få sin smärta undersökt.

Vid undersökningen får hon visa hur hon tränar. Vid knäböj visar hon upp en teknik där hon i toppläget är ordentligt svankad, för att sedan halvvägs tippa bäckenet bakåt (”buttwink”) på vägen ner och sitta ordentligt ihopsjunken. Hon tappar också in höger knä i vändningen. Hon är dock rörlig och kommer djupt ner i sin sittposition. I bottenläget av ett marklyft klarar hon inte av att hålla ländryggen i neutralläge utan står lätt böjd.

Hon står sämre på höger ben i enbensstående och klarar inte lika många tåhävningar. Hon får ont av att böja kroppen framåt och det hugger till på vägen upp. När terapeuten sträcker hennes ben i ryggliggande strålar smärtan ut i benet. Hennes hälsenereflex är svagare på höger sida jämfört med vänster och samma sak med känseln på foten. När hennes bålstabilitet sätts på prov klarar hon inte av att hålla ryggen rak och får ont. Hon är också märkbart svagare och mindre muskulös i högersidans höftmuskulatur.

När hon får prova att ligga på mage på armbågarna ett litet tag upplever hon att både rygg- och bensmärtan minskar lite men kommer tillbaka när hon legat stilla för länge.

Terapeuten misstänker diskproblematik med S1-syndrom. Det betyder att disken vid sakrumkotan utsatts för belastning den inte klarar av och börjar bukta bakåt och ger tryck på nerven som går ut där. Den nerven skickar då ut signaler ut i benet som orsakar besvären hon får i vissa positioner.

Rehabprogram

De råd hon får med sig är att hon ska försöka undvika positioner som gör ont och framför allt strålar ut i benet. Att försöka sitta mer upprätt är bra och även att sitta med böjda ben. Om det känns bra kan hon ligga på mage och gå upp på armbågarna. Klarar hon det utan ökade besvär kan hon börja pressa överkroppen uppåt, så kallade McKenzie-extensioner.

Hon ska försöka fortsätta vara aktiv så gott hon kan men ska vila när hon blir trött. Hon kan fortsätta med den styrketräningen hon inte får ont av. Hon bör lägga om fokuset på de tunga övningarna just nu där hon istället får öva teknik och rörelsekontroll, där hon klarar av att hålla en neutral rygg med god bålaktivering. Tillsammans går de igenom övningar för att träna upp styrkan, rörligheten och stabiliteten hon behöver.

Vecka 0-2 – flera gånger om dagen

  • Magliggande bakåtböjningar: 10-15 stycken varannan, var tredje vaken timma
  • Nervglidningar sittande: 10-15 stycken varannan, var tredje vaken timma. Ska EJ kännas ut i benet eller göra det värre under tiden eller efteråt. Se klipp på utförande här, start cirka 1:30.
  • ”Dead bugs”, 10-15 stycken varannan, var tredje timme. Fokus på att ej tappa bålens och ryggens position.

Vecka 2-5 – utförs gärna varje 1-2 gånger/dag

  • Sumomarklyft med kettlebell: 3-4 set x 15-20 reps. Bibehåll en god teknik utan att runda eller svanka i ländryggen.
  • Knäfyrfotastående diagonalsträck: 3-4 set x 15-20 reps. Förläng dig själv genom att sträcka ena benet och motsatt arm, utan att rotera, runda eller svanka i ländryggen.
  • Hängande knälyft: 3-4 set x max. Häng på raka armar i eller i en ställning gjord för övningen. Aktivera bålen och försök dra knäna upp cirka 90 grader med bibehållen ländrygg.
  • Fortsätt med nervglidningarna och avancera om det känns bra och försök öka rörelselängden på rörelsen, ska dock ej öka besvären varken under tiden eller efteråt.

Vecka 5-10 – varannan, var tredje dag

  • Marklyft med skivstång: 4-5 set x 6-10 reps. Låga stegrande vikter. Ska ej göra ont eller ge ökade besvär. Se till att ha god teknik utan att svanka eller kuta i ländryggen.
  • Knäböj med stopp i botten: 4-5 set x 6-10 reps. Ha så pass låga vikter att du klarar av att stanna i ditt maximala djup med bibehållen ländrygg och aktiverad bål i cirka 2-3 sekunder.
  • Stående press över huvudet: 4-5 set x 6-10 reps. Se till att ha spänd bå och att du ej börjar svanka när du är trött, i så fall är bålen den svagaste länken som avgör belastningen.
  • Stångrodd: 4-5 set 10-12 reps. Öva på att stå framåtlutad med lätt böjda ben, bibehållen ländrygg och spänd bål och lyft gärna från golvet med stopp i botten. Om det behövs kan du höja upp vikten på bänkar för att under veckorna successivt ha lägre och lägre upphöjning.
  • Hängande knä/benlyft: 3-4 set x max. Som tidigare, men om du orkar sträcka ut benen mer och mer kan du göra det, om du klarar av att ha god kontroll.

Vecka 10-

  • Om besvären nu har minskat avsevärt kan du börja introducera din vanliga träning igen med samma förhållningsregler som innan; orka ha god teknik, se till att du inte får ont under eller efter träningen, och stegra långsamt från låga vikter relativt sett ditt max (cirka 50 % eller liknande, beroende på hur det känns).

Att ta med sig

Nervbesvär i form av till exempel ischias, domnande armar och fingrar, utstrålande smärta och domningar är sällan farligt, men kan bli besvärligt och långvarigt om du inte gör något åt det. Att först se över hur du tränar och lever i övrigt är det första steget och ofta tillräckligt för att bli bättre.

Om du känner att det inte blir går åt rätt håll bör du söka professionell hjälp för det. Under tiden kan du försöka träna så gott det går och ersätta övningar som besvärar med andra som fungerar. Att ligga still hemma hjälper sällan och är inte rekommenderat.

Mer läsning om nervsmärta



Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.