Hur påverkas tarmfloran av sötningsmedel?

Tarmfloran och hur den påverkas av vad vi äter är ett högaktuellt ämne just nu. Ett annat ämne som alltid förskräcker och fascinerar är sötningsmedel.

Vad får man om man kombinerar de här två ämnena? Svaret är en nyligen publicerad meta-analys som går igenom den vetenskapliga litteraturen på området och fastställer vad vi i dagsläget vet om hur sötningsmedel påverkar tarmfloran.

Först och främst måste det nämnas att vi faktiskt vet ganska lite om hur tarmfloran påverkar vår hälsa i det långa loppet. När man läser en del artiklar slås man av intrycket att interaktionen mellan tarmfloran och vårt födointag och hur dessa påverkar kropp och hälsa är väl utforskade områden, men så är inte riktigt fallet. Forskningen är fortfarande i blöjstadiet.

Den här nya meta-analysen går igenom alla studier som till dags dato har publicerats på området och sammanställer en översikt av hur artificiella sötningsmedel (till exempel aspartam och sukralos), naturliga men kalorifria sötningsmedel (till exempel steviolglykosider)och näringsgivande sötningsmedel (polyoler och sockeralkoholer) har visats påverka vår tarmflora.

Resultaten indikerar att det finns tre vanliga sötningsmedel som har en påverkande effekt på tarmbiotan. Dessa tre är sackarin och sukralos från gruppen med artificiella sötningsmedel och stevia från gruppen med kalorifria sötningsmedel med naturligt ursprung.

Aspartam däremot, som ofta används som syndabock i rubriker, har inte visats påverka tarmfloran mer än vanligt kranvatten. Aspartam hydrolyseras mycket snabbt i tunntarmen och når helt enkelt inte längre.

Sackarin

Sackarin har visats påverka glukostoleransen negativt hos både råttor och människor. Det betyder att även om sackarin i sig inte åstadkommer någon direkt höjning av blodsockret, kan det göra att blodsockersvaret på annat man äter blir högre.

Sackarin är emellertid inte något vanligt sötningsmedel längre. Det används främst som bordssötningsmedel i form av Suketter, och de flesta får inte i sig några anmärkningsvärda mängder.

Stevia

Steviaplantan S. rebaudiana innehåller inulin och fruktaner som har en positiv effekt på hälsan. Vissa arter av stevia verkar öka tillväxten av bakterier som är viktiga för tarmfunktionen. Det är alltså en positiv effekt på tarmfloran av stevia. Det gäller dock bara vissa underarter av plantan.

Provrörsstudier har dock visat att steviabaserade sötningsmedel kan hämma tillväxten av positiva, probiotiska bakterier. Om det även gäller i en verklig tarm-miljö är outforskat.

Sukralos

Sukralos är det sötningsmedel som utmärker sig, och inte på ett positivt sätt. Två oberoende studier har visat att insulinkänsligheten hos friska individer försämras signifikant av sukralos. Sukralos i sig frisätter inte insulin, men en sämre insulinkänslighet som följd av sukralosintag skulle innebära en större insulinfrisättning från allt annat man äter.

Försämrad insulinkänslighet är också en riskfaktor för att utveckla diabetes typ 2. Sukralos i sig kommer inte att ge någon diabetes, men det är inte något positivt, om en viktig riskfaktor för saken påverkas.

Hos råttor har man också sett negativa effekter på både aeroba och anaeroba bakterier i tarmen som följd av sukralos, med förändringar av 14 olika klasser av tarmbakterier. Syntesen och regleringen av aminosyror tycks också påverkas av sukralos, och dessutom har man sett inflammationer i levern hos råttor efter att de givits sukralos i dricksvattnet under sex månader.

Sockeralkoholer

När det gäller sockeralkoholer så visar forskningen att isomaltos, maltitol, laktitol och xylitol når tjocktarmen och i vissa fall påverkar tarmbiotan ordentligt. Denna påverkan är dock positiv, som att främja tillväxten av bifidobacterium.

Slutsatser

I det stora hela pekar forskningen på att tarmfloran inte påverkas dramatiskt av sötningsmedel. Där man ser större påverkan, som av sockeralkoholer, är denna snarare positiv än negativ för ett flertal hälsomarkörer.

Undantaget är sukralos, där ett flertal studier har indikerat negativa effekter på tarmfloran och påföljande hälsoparametrar. Inte bara i råttstudier, utan i undersökningar på friska människor och av doser som inte är orimliga. När flera oberoende studier på kort tid kommer fram till samma resultat kan det vara värt att hålla ett öga på.

Referens:

Advances in Nutrition, Volume 10, Issue suppl_1, January 2019, Pages S31–S48. Effects of Sweeteners on the Gut Microbiota: A Review of Experimental Studies and Clinical Trials.



Andreas, mer känd som King Grub i träningssammanhang, har mer än 30 års praktisk erfarenhet av styrketräning och är alltid uppdaterad inom det senaste som rör träning, kost och hälsa.

Gillade du artikeln?

Prenumerera på nyhetsbrevet för att inte missa nästa!
(Helt gratis + Du får en e-bok!)

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

4 kommentarer

  1. ERiKW

    Hej Andreas,

    Hur stora intag är det vi pratar om här för att se en negativ effekt? Två exempel på livsmedel med sötningsmedel är proteinpulver och light-läsk, men jag gissar att den senare har betydligt större koncentration av sötningsmedel än den förstnämnda.

    Mest relevant är kanske proteinpulver, så låt oss utgå ifrån det. Hur många skopor (av pulver X med sukralos) per dag skulle man behöva sätta i sig för att se en märkbar negativ effekt på tarmfloran? Är det redan vid en skopa eller är det först vid 10?

    • Andreas Abelsson

      Det Acceptabla Dagliga Intaget för sukralos inom EU är satt till 15 mg per kilo kroppsvikt och dygn. Det betyder 1050 mg per dygn för någon som väger 70 kilo.

      I människostudierna där man visade försämrad insulinkänslighet som följd av sukralosintag fick deltagarna 200 mg per dag i den ena studien och 15 % av ADI i den andra.

      Det handlar alltså om doser som inte alls är speciellt höga, och de negativa effekterna kunde observeras redan efter två respektive fyra veckor.

      Hur mycket sukralos ett sukralossötat proteinpulver ger per rekommenderad dos törs jag inte svara på. Tillverkarna behöver inte uppge mängderna de använder och det brukar inte stå på innehållsförteckningarna. En storkonsument borde kunna komma upp till mängderna som användes i studierna utan större problem.

      När det gäller lightläsk – finns det ens några sukralossötade sådana kvar på marknaden? Jag kanske har missat något, men jag har fått intrycket att alla försök att byta ut aspartam mot sukralos har misslyckats. Majoriteten av konsumenterna tyckte inte om smaken och försäljningen sjönk för mycket.

      Och eftersom aspartam inte har visats ha några sådana här potentiellt negativa effekter så var nog bytet rätt onödigt till att börja med.

      • ERiKW

        Det låter med andra ord som att det kan vara förståndigt att tillämpa försiktighetsprincipen och börja eliminera sukralos helt och hållet då, bara för att vara på den säkra sidan.

        Angående light-läsk var det tydligen jag som hade fel. Hade för mig att t.ex. Coca-Cola hade sukralos i Light och aspartam i Zero, men det var antingen helt inkorrekt eller så har det ändrats någon gång i tiden.

        • Christoffer

          Skillnaden mellan Light och Zero är väl mängden aspartam har jag fått förklarat. Tyvärr använder sig Monster Energy(åtminstone här i Sverige) av sukralos. Skittråkigt känner jag som har dokumenterade tarmproblem själv såväl som i familjen.

          Dessutom hittar jag istortsett ingen annan energidryck som smakar så gott och är sockerfri.

Nästa artikelSå påverkas kroppsvikten, födointaget och hungerkänslor av att sova för lite