Ät grönsaker 500 g

10 tips för att äta dina 500 g grönsaker varje dag

Äter du tillräckligt med frukt och grönt?

Livsmedelsverket rekommenderar att du ska äta minst 500 g frukt och grönt per dag.

Varför existerar en sådan rekommendation egentligen? Hur mycket är ett halvt kilo frukt och grönt i praktiken, och hur mycket äter vi i Sverige idag?

Det är frågor som du kommer få svar på i det här inlägget. Dessutom får du 10 tips på hur du på ett enkelt sätt kan smyga in mer grönsaker i din vardagskost, samt ett vegetariskt middagsrecept som innehåller hela det rekommenderade dagliga intaget av grönsaker i en enda måltid. Receptet hittar du som PDF på den här länken, men även i slutet av artikeln.

Varför finns en rekommendation på grönsaker?

Både frukt och grönsaker har i en mängd studier visat sig ha ett positivt samband med hälsa. Ett stort intag har visat sig skydda mot:

  • olika typer av cancer
  • hjärt- och kärlsjukdom
  • typ 2-diabetes
  • höga blodfetter

Människor som äter minst 500 g frukt och grönt verkar dessutom ha lättare att hålla en normalvikt, vilket också minskar risken för livsstilssjukdomar (1, 2).

Grönsaker innehåller generellt sett mindre energi än frukt och de kan du därför äta en större mängd av utan att få i dig särskilt mycket kalorier, men däremot rejält med näring.

Lite grövre grönsaker som innehåller extra mycket näring och även bidrar med en behaglig mättad är:

  • paprika
  • kål
  • ärtor
  • bönor
  • linser

Med det sagt är både frukt och grönsaker sunda livsmedel att äta. Livsmedelsverket rekommenderar därför att ungefär hälften av intaget ska komma från frukt och hälften från grönsaker och att minst hälften av grönsakerna ska vara av ”grövre” varianter. (1)

Vegetabiliernas hälsobringande effekter har delvis förklarats genom att frukt och grönsaker mättar bra, innehåller en hel del kostfibrer och består av mycket näring i from av vitaminer, mineraler och antioxidanter.

En annan hypotes till de positiva effekterna är att de som äter mycket frukt och grönt även gör andra hälsosamma livsstilsval som att:

  • träna regelbundet
  • äta mindre godis
  • dricka mindre läsk.

När du regelbundet äter en frukt istället för att attackera kakbordet gör du ju kroppen en tjänst i dubbel bemärkelse. Troligen är det en samverkan mellan olika faktorer som ger den här livsmedelsgruppen sin gynnsamma effekt på hälsan. (1, 2)

Det finns även miljömässiga fördelar med ett ökat intag av frukt och grönt, fram för allt när det ersätter en del av köttet.

Att blanda in bönor för att dryga ut köttfärssåsen är ett sätt att minska matens klimatpåverkan och samtidigt göra måltiden mer hälsosam, exempelvis. Hela flexitarian-trenden följer denna tankegång, att låta vegetabilierna spela en allt större och mer centrerad roll på tallriken och att göra köttet till en smaksättning eller tillbehör. Detta är ett mer hållbart sätt att se till våra matvanor.

Graden av klimatpåverkan skiljer sig emellertid åt gällande olika typer av vegetabilier. Bär och färska baljväxter med kort hållbarhet och som odlas på andra sidan jordklotet är exempel på vegetabilier med högre miljöpåverkan. Det spelar alltså roll vad du köper för vegetabilier, där faktorer som fraktavstånd och om varan är konventionellt- eller ekologiskt odlat påverkar. Rent generellt är det ändå mer miljöekonomiskt att byta ut en del animalier mot vegetabilier i kosten.

Rekommendationen finns således på grund av att det vetenskapliga kunskapsläget visar att det har en hälsobringande effekt att konsumera minst 500 g per dag. Därtill är en kost rik på frukt och grönt ett mer hållbart sätt att äta ur miljösynpunkt.

Hur mycket grönsaker äter vi i Sverige?

Enligt den senaste nationella kostundersökningen, Riksmaten (3) äter de flesta av oss alldeles för lite frukt och grönt.

Endast 2 av 10 svenskar kom upp i rekommenderat intag på 500 g frukt och grönt per dag.

Hela 80 % av deltagarna i undersökningen fick alltså i sig mindre frukt och grönt än vad Livsmedelsverket rekommenderar. Då fick ändå juice ingå som del av de 500 g (max 1 dl/100g)! Nu har den här studien ett par år på nacken och det är möjligt att intaget ökat sedan dess, men det indikerar ju helt klart att det här är något vi behöver bli bättre på att prioritera.

500 g frukt och grönsaker i bilder

Hur mycket frukt och grönsaker äter du? Ungefär två frukter och tre rejäla nävar grönsaker är till exempel 500 g.

Faller du under 500 g markeringen? Bara lugn, då finns det ju potential att förbättra din kosthållning! Ta inspiration från bildserien nedan, där varje enskild bild innehåller totalt 500 g frukt och grönt.

Det finns även data som talar för att ett högre intag än 500 g är fördelaktigt, rekommendationen kan alltså ses som den minsta acceptabla mängden för goda matvanor.

Tänk på att vikten gäller livsmedlets ätbara delar. Potatis ingår inte gruppen (trots att det också är ett näringsrikt livsmedel), men andra rotfrukter är inkluderade. I dagsläget får även 1 dl komma ifrån fruktjuice, men personligen anser jag att det är bättre att äta sina grönsaker för att maximera näringsintaget, intaget av fibrer samt för att mat i flytande form vid upprepande tillfällen visat sig försvåra aptitregleringen (4).

Exempel 1:

290 g grapefrukt, 60 g broccoli, 100 g selleri, 50 g hallon.

290 g grapefrukt, 60 g broccoli, 100 g selleri, 50 g hallon.

Exempel 2:

190 g äpple, 60 g paprika, 130 g tomat, 40 g sockerärtor, 80 g jordgubbar. 

190 g äpple, 60 g paprika, 130 g tomat, 40 g sockerärtor, 80 g jordgubbar.

Exempel 3:

110 g sparris, 110 g kiwi, 100 g björnbär, 80 g morot, 100 g banan. 

110 g sparris, 110 g kiwi, 100 g björnbär, 80 g morot, 100 g banan.

Är det svårt att äta 500 g frukt och grönt per dag?

Det här är en högst subjektiv fråga som är beroende av dina preferenser, vilka matvanor du har med dig, matlagningsvana och de rutiner och yttre omständigheter du har.

Jag är lite av en udda fågel när det kommer till den här frågan. När jag var liten ville jag i princip bara äta grönsaker som ärtor, broccoli och morötter. Jag har alltid älskat smaken, färgerna och texturen. En måltid utan rejält med grönsaker har liksom aldrig känts komplett i mina ögon, även som barn.

När jag började intressera mig för kost och träning i tonåren blev min preferens för grönsaker och frukt ännu större allt eftersom jag insåg hälsonyttan och hur kul det var att experimentera i köket med nya vegetabilier. Dessutom innebar en stor andel av grönsaker att jag kunde äta större portioner mat, eftersom de trots hög näringstäthet har en låg energitäthet. Jag har alltid varit stor i maten och gillat voluminösa portioner, så det passade mig mycket bra.

Jag har därför personligen aldrig haft svårt att nå upp till min kvot. De som känner mig vet att man får gömma frukten och skynda sig ta mat från salladsskålen när jag är på besök. Det finns liksom ingen hejd på vad jag får i mig i grönsaksväg!

Jag är dock medveten om att alla inte har samma grönsaksgen som jag uppenbarligen föddes med. Många av de personer jag mött i mitt yrke som dietist har haft svårigheter att få in grönsaker på en daglig bas, det är helt enkelt något som lätt glöms av, bortprioriteras eller som man inte tycker om.

Frukt är oftast lättare att få i sig, det är färdigpacketerat och lätt att ha med sig, det har en söt och tilltalande smak och tillgängligheten är god. I min erfarenhet är det därför främst råd om hur man ska få i sig mer grönsaker snarare än frukt som efterfrågas.

Är du en person som tycker det är klurigt att få in mer grönsaker i kosten? Då har jag 10 praktiska tips som kan hjälpa dig på traven.

10 praktiska tips för att få i dig mer grönsaker

  1. När du förbereder dina lunchmatlådor och portionen ser något för liten ut, lägg till en näve frusna grönsaker som wokgrönsaker, gröna ärtor, gröna sojabönor eller liknande som utfyllnad. Frysta grönsaker innehåller minst lika mycket näring som de färska!
  2. Skär stavar av morot, gurka och selleri som du har med dig till jobbet/skolan. Perfekt att knapra på till förmiddagsfikat. Om du vill vara avancerad, blanda samman lite kvarg med salt, peppar, paprikapulver och örtkryddor att dippa grönsakerna i, eller varför inte slänga ihop en hummus?
  3. Woka färska eller frysta grönsaker som vitkål, svamp, lök, paprika, blomkål, broccoli, sockerärtor och böngroddar i en stekpanna med lite olja, pressad vitlök och soja. Perfekt som tillbehör till det mesta. Testa även smaksättningar som sesamolja/sesamfrön, tabasco/lime, ingefära/fisksås och kokosmjölk/röd curry.
  4. Gör en stor sallad med fint riven rödkål, vitkål, morot och äpple exempelvis. Blanda i olivolja, vitvinsvinäger, salt och peppar och låt stå i kylen. Salladen håller hela veckan, prefekt att ta fram som tillbehör till veckans alla middagar.
  5. Har du svårt för konsistensen? Koka upp valfria grönsaker och bönor i buljong och mixa slät med en stavmixer. Resultatet blir en mycket smak- och näringsrik soppa som är redd och klar att äta. De flesta grönsaker fungerar bra att mixa, personligen gillar jag att använda pumpa, squash, tomat, vita bönor, röda linser och paprika. Spenatsoppa eller soppa gjord på gröna ärtor är även de stående favoriter i mitt hushåll!
  6. Dryga ut grytan, färsen, lasagnen, brödet eller pannkakorna med fint rivna/mixade grönsaker, så som morot, zucchini, squash, tomat, aubergine, lök, vita bönor, linser eller kidneybönor. Näringsrikt och ekonomiskt.
  7. Gör din egen matiga tomatsås genom att koka upp krossade tomater, vitlök, kryddor, zucchini, pumpa, oliver, lök, aubergine citron och paprika exempelvis. Mixa samman och använd som pastasås, pizza eller till lasagne.
  8. Ugnsrosta grönsaker som tillbehör till fisk, kött eller kyckling exempelvis. Palsternacka, rödbetor, gulbetor, tomater, paprika, broccoli, rotselleri, sparris och lök är grönsaker som smakar bra ugnsrostade. Tips! Mixa dina ugnsrostade grönsaker för att göra en god grönsakspuré eller en mycket smakrik soppa.
  9. Gör mos av grönsaker. Blomkål och broccoli är min favoritkombination men även palsternacka, rotselleri och kombinationen potatis/broccoli är gott.
  10. Utgå från grönsaken. Gå till din lokala grönsakshandlare och testa en ny grönsak. Fråga om råd eller googla recept och skapa måltider utifrån grönsakerna. Du kommer bli förvånad över hur mycket mer maten kan smaka när man tillåter vegetabilierna att ta större plats.

Vi slänger mest frukt och grönt

Visste du om att frukt och grönt är den livsmedelskategori som vi slänger allra mest av (5)? Det är inte bara dumt för miljön, utan blir även dyrt för dig.

Matsvinnet kan minskas via rätt förvaring. Äpplen mår exempelvis bäst i kylen medan tomater, bananer och persika gärna ska stå framme i rumstemperatur. Att hacka ner och frysa in den frukt och de grönsaker man inte hinner äta upp är ett ypperligt sätt att alltid ha råvaror till hands och samtidigt slippa slänga mat.

Ett gott vegetariskt recept

Till sist vill jag även passa på att dela med mig utav ett mycket gott vegetariskt recept som visar hur gott det kan vara med grönsaker och hur stora portioner mat du kan äta om du använder grönsaker som bas. Givetvis kan du endast tillaga grytan och servera den med ris, bulgur, bröd eller liknande.

Maträtten passar även perfekt i matlåda som en mealprep! För tips på fler grönsakstäta matlådor, kolla in min veganska meal-prep.

Indisk linsgryta med grönsaksbiffar och grön myntasås (ca 4 port)

vegorecept

Ingredienser, indisk linsgryta med spenat

  • 150 g (ca 1,5 dl) torkade röda linser
  • 800 g krossade tomater
  • 200 g (2 medelstora) gullök
  • 300 g (1 medelstor) aubergine
  • 250g (ca 1,5 st) paprika
  • 100 g färsk spenat
  • 3 st vitlöksklyftor
  • 5-10 cm färsk ingefära
  • Garam masala kryddmix, paprikapulver, cayennepeppar, salt och peppar
  • 1 tsk honung eller agavesirap
  • 1 msk balsamvinäger
  • 1 msk olivolja

Ingredienser, grönsaksbiffar i ugn

  • 3 ägg
  • 300 g (1 medelstor) zucchini
  • 100 g (1 medelstor) morot
  • 160 g (2 små) tomater
  • 35 g (drygt 1 dl) mandelmjöl
  • 1 msk torkade örtkryddor (ex: persilja, basilika, oregano)
  • 1-2 tsk sambal oelek, srirarchasås eller tabasco
  • 3 tsk dijonsenap
  • Salt, peppar

Ingredienser, ärtpuré med mynta

  • 200 g (2 dl) lättkvarg naturell (jag använde Lindahls)
  • 180 g (ca 3 dl) gröna ärtor
  • ½ kruka färsk mynta (valfritt, men är jättegott!)
  • Salt, peppar, 1 msk citronsaft
  • 2 tsk honung eller agavesirap (valfritt, kan utelämnas)

Gör så här

Grytan:

  1. Pressa vitlöken och skala och finhacka ingefäran. Skär övriga grönsaker förutom spenaten i cm-stora bitar.
  2. Hetta upp olivoljan i en stor stekpanna. Tillsätt kryddorna och efter någon minut samtliga grönsaker (förutom spenaten). Låt allt fräsa samman tillsammans tills grönsakerna börjar mjukna och dofta gott, men akta så det inte bränns vid.
  3. Skölj och tillsätt linserna, de krossade tomaterna och 3-4 dl vatten. Låt allt koka samman på medelhög värme i ca 15-20 minuter eller tills linserna mjuknat.
  4. Skölj och släng i spenaten någon minut innan servering så den precis hinner mjukna.
  5. Späd eventuellt med mer vatten för önskad konsistens. Tillsätt balsamvinäger, honung, smaka av och krydda med mer kryddor vid behov.

Grönsaksbiffar:

  1. Riv zucchini och morot, hacka tomaterna fint.
  2. Vispa äggen med en handvisp, rör ner grönsakerna, mandelmjöl, kryddorna och smaksättningen.
  3. Forma till små biffar och placera på en bakplåtsklädd ugnsplåt eller fyll innehållet i muffinsformar.
  4. Ställ in i ugnen på 200 grader i ca 15-20 minuter eller tills det att grönsaksbiffarna är fasta och fått en fin gyllene färg.

Myntasås:

  1. Se till att ärtorna är tinade, antingen genom att ta fram ur frysen i god tid före eller genom mikro/koka upp i lite vatten på svag värme.
  2. Med hjälp av en stavmixer, mixa ärtor, kvarg och mynta.
  3. Smaksätt med kryddorna och citronjuice och ställ in i kylen fram till servering.

Näringsvärde per portion (1/4 av grundreceptet)

  • Energi: 495 kcal (För lite mat för dig? Komplettera med en avokado, olivolja, ostmacka eller en bit lax vettja!)
  • Protein: 31 g
  • Kolhydrater: 52 g
  • Fett: 14 g

Hoppas det här inlägget gjorde dig nyfiken på att äta mer frukt och grönsaker, och att du även fick med dig några praktiska tips på hur du kan lyckas.

Har du några andra bra tips på hur man får i sig mer av livets gröna? Gillade du receptet? Dela gärna med dig i kommentarsfältet!

Referenser

1. Livsmedelsverket om näringsinnehåll frukt och grönt

2.  Abrahamsson, L., Andersson, A., Becker, W. & Nilsson, G. (2006). Näringslära för högskolan. Stockholm: Liber.

3.  Rapport Riksmaten

4. ”Drick inte dina kalorier del 2” – Träningslära

5. Livsmedelsverket om förvaring

Sierra är legitimerad dietist, yoga- och kettlebellinstruktör och dessutom psykologstudent på Göteborgs Universitet. Hon arbetar som föreläsare och utbildare inom kost, håller gruppträning på Nordic Wellness och är även bloggansvarig på deras Hälsoblogg. Hon gillar matlagning och att lyfta tungt. Du kan läsa mer om henne på hennes egna blogg.

Gillade du artikeln?

Prenumerera på nyhetsbrevet för att inte missa nästa!
(Helt gratis + Du får en e-bok!)

23 kommentarer

  1. Johan B

    ”Frysta grönsaker innehåller minst lika mycket näring som de färska!”. Du menar väl tvärtom då de frysta nästan alltid innehåller mer näring.

    • Henrik Harding

      Ja? Det var ju det hon sa? MINST lika mycket, vilket innebär ”kan vara mer”.

    • Hej Johan!
      Jag kanske var otydlig, syftade på att frusna grönsaker ofta har högre näringsvärde än de man köper ”färskt”. Däremot är de inte nödvändigtvis mer näringsrika än nyskördade grönsaker, det var anledningen till att jag inte skrev att de alltid innehåller mer näring än färska råvaror. Men dessa skillnader är små och effektstorleken för liten för att det ska ha någon hälsoeffekt. Färska som frusna, bara man får i sig 500 g är jag nöjd 🙂 Tack för din kommentar!

  2. Linn

    Bra tips! Och härligt med lite avbrott från kvarg/proteinhysterin som råder överlag inom träningsvärlden. Thumbs up!

    • Hej Linn! Tack som tusan 🙂 Ja, bra mat är mer än protein och kalorier, så där håller jag med dig om att ett bredare fokus är nödvändigt i dagens ”kostdebatter”.

  3. Isabelle

    -
    -22

    Har alltid trott ni baserat era artiklar på lite mer vetenskapliga källor. Jag skulle inte tro ett jota på livsmedelsverkets rekommendationer. Ibland funderar jag på vilka företag det är (lobbying?) som egentligen skapar kostråden i Sverige. Här har vi aldrig haft tillgång till exotisk frukt. Är vi inte nog feta i det här landet? Frukt ÄR godis. Inget livsmedel vi MÅSTE ha i oss dagligen. Du kommer aldrig få några brister så länge man äter ägg och ex. Broccoli. Ägg innehåller allt du behöver utom C – vitamin. Väldigt enkelt kosthållning för den som vill vara hälsosam!

    • Daniel Richter

      Du menar alltså att du vill ha vetenskapliga källor, och samtidigt gillar du alltså inte Livsmedelsverket, som är riktigt bra på evidensbaserade råd? Då är du inte konsekvent i din källkritik.

      Sedan vet jag inte om du på riktigt försöker beskylla Livsmedelsverket för våra överviktsproblem? När 80 % inte ens följer ETT av Livsmedelsverkets råd (att äta tillräckligt med frukt och grönt) kan man väl knappast säga att det är deras råd det är fel på, eller hur? Nej, överviktsproblemen beror på en lång rad saker, men att vi äter för mycket frukt är definitivt inte en av orsakerna.

      Och nej, bortsett från den goda smaken så är frukt verkligen inte godis, inte i den bemärkelsen jag tror att du menar. Långt, långt från det.

      • Henrik

        Kan inte annat än hålla med Isabelle. Många gånger man läser att Livsmedelsverket kommit ut med en ny rekommendation eller läser på lite mer om en tidigare rekommendation så verkar det framkomma en hel del kritik. Säger inte att Livsmedelsverket alltid har fel eller att man aldrig ska följa deras råd. Tycker bara man ska vara skeptisk till råden de ger och istället bilda sig en egen uppfattning.

        Tror personligen inte att problemet här ligger i de gröna utan i frukten, som man som Isabelle säger kan likställas med godis. Om jag inte missminner mig är ca 10% av fruktens vikt socker och resterande del är i de stora vatten. Så frågan är om man skulle kunna tänka sig att blanda 4,5 dl vatten och 0.5 dl socker istället för de rekommenderade 500g frukt och grönt. Man går ju givetvis miste om vitaminerna men de kanske man kan få via andra intag, bara en tankeställare. Och jag är medveten om att de står 500g frukt och grönt, detta exempel var bara tänkt som ett tanke experiment.

        Sen är jag lite skeptisk till resonemanget att frukt mättar, detta är något som jag personligen inte tycker. Snarare blir jag pigg i några minuter men när blodsockerruset lagt sig så blir jag trött och hungrig igen. Kanske endast gäller mig.

        ”En annan hypotes till de positiva effekterna är att de som äter mycket frukt och grönt även gör andra hälsosamma livsstilsval som att:
        – träna regelbundet
        – äta mindre godis
        – dricka mindre läsk.” .

        Här skulle nog jag vilja vända på resonemanget, tror snarare det är så att folk som tränar som kanske äter mer frukt och grönt, inte så att folk som äter frukt och grönt tränar mer. Så den positiva effekten kanske kommer från träningen i första hand?

        // Henrik som äter både frukt och grönt, mest för att frukt är gott (sockret?) och grönsaker finns oftast framdukat.

        • Daniel Richter

          Att vara sunt skeptisk är bara bra, men om man nu faktiskt är det så är ju Livsmedelsverket i princip ens allra bästa vän.

          ”Tror personligen inte att problemet här ligger i de gröna utan i frukten, som man som Isabelle säger kan likställas med godis.”

          Frukt är inte ett problem. Frukt är inte godis, förutom att det smakar gott.

    • Hej Isabelle,

      Tråkigt att du betvivlar källorna i inlägget. Precis som Daniel skriver är råden baserade på en bred vetenskaplig grund. Att misstro dem för sakens skull och hävda att de är ovetenskapliga förtäljer att det här inte är ditt specialområde.

      Dina övriga påståenden har ingen som helst förankring till verkligheten. Vad vi haft tillgång till för livsmedel historiskt har ingenting att göra med vad som är ett hälsosamt livsmedel, du går rakt in i det naturalistiska misstaget här (tron om att allt som är ”naturligt” per definition är ”gott”).

      Att äta hälsosamt betyder mer än att du får i dig de essentiella nutrienter du behöver. Annars hade vi ju likaväl kunnat täcka behovet med piller och dricka lite vatten. Forskningen har upprepande gånger visat att de som äter en kost baserad till stor del av vegetabilier och där intaget av frukt (japp, FRUKT) och grönsaker uppnår minst 500 g per dag har bättre hälsovärden, lättare att behålla normalvikt och är friskare rent generellt. Man har inte uppmätt samma effekt vid intag av kosttillskott, utan det verkar vara något speciellt med att äta just frukt och grönsaker. Kanske har det att göra med att det mättar, innehåller fibrer eller att det ersätter annan mat som är mindre bra för oss, utöver att de innehåller en hög andel näring.

      Läs gärna genom den senaste nationella kostundersökningen Riksmaten för att få en hum om hur gemene man äter i Sverige idag (spoiler alert: problemet är inte frukt!). Sett till befolkningen i stort hade ett ökat intag bara gjort gott.

      • Petsan

        Som du skriver, Sierra, så är fruktens fibrer en avgörande faktor till varför frukt inte är ”socker och godis + lite vitaminer”. Det är också en anledning till varför man gör klokt i att begränsa sitt fruktintag i form av juice. Diabetiker får ju ofta rådet att undvika juice men väldigt få får restriktioner i mängden frukt och grönt de får lov att sätta i sig… Fibrerna kan man ju radda upp en hel lista med hälsofrämjande effekter av. Sen är det ju så att även om frukt innehåller en hel del socker så innehåller de flesta frukter ändå ganska lite energi/100g jämfört med mycket annat vi trycker i oss. Ytterligare en sak är sockerhysterin. Frukt är toknyttigt på många sätt men fruktsocker är i sig ingen vidare nyttig form av socker (så länge det inte finns i just frukt). Många juicetillverkare (saft/barndryck) har de senaste 10 åren lanserat åtskilliga drycker med ”inget tillsatt socker” där man istället baserat drycken på äpple och/eller druvjuice). Nog vore det bättre att helt sonika göra ”saft”, dvs tillsätta mer av goda bär, hallon, jordgubbar, vinbär osv. fullproppade med vitaminer och antioxidanter och sen söta med socker till angenäm smak. Det borde resultera i ungefär (!) samma sockermängd, om än olika typer av socker men avsevärt bättre näringsinnehåll i bärsaften (jo, varken druvor eller äpple är onyttiga, jag vet det!) Socker är ett livsmedel som man utan problem kan utnyttja, bara inte i samma utsträckning som vi gör idag. Att vänja sig vid goda, sunda vanor är ofta en långsiktigare lösning än att späka sig med dieter som innebär att varje måltid är en plåga. Tack, Sierra, för att du banar väg för dessa goda, sunda vanor med dina kosttips och recept!

    • Henrik Harding

      Frukt är INTE godis.

  4. Henrik Harding

    Tack för en trevlig artikel med bra tips.

  5. andreas

    Tja jag sj gör två ggr om dan grönsaks smoothie med en grund på spenat,avokado,äpple,broccoli vilket resulerar i minst 700ggr bara där, sedan de du har till lunch,middag m.m är bara bonus.

    • Bra tips Andreas, smoothies är ett effektivt sätt att få i sig mycket vegetabilier. För de som har svårt att äta tillräckligt mycket mat och energi är det extra effektivt att inta dem i dryckesform då det inte mättar riktigt lika mycket som om man hade tuggat i sig allt. Dessutom lät ditt recept riktigt gott! Kanske att jag hade velat addera lite ingefära, för smakens skull 🙂

  6. Ingemar

    Sierra! Fantastiskt välskriven, informativ och inspirerande artikel! Ni är så himla grymma. Jag har börjat träna på allvar sedan ca två månader tillbaka och kämpar med att lära mig att maximera min träning och äta rätt, gärna mer och mer vegetariskt på sikt. Era artiklar är verkligen guld värda. Tack!

  7. a

    Trevlig läsning.

  8. Karin

    Åh vilket underbart recept!!! Tack!!! Personligen gillar jag inte mynta mer än i efterrätter, men med lite färskfryst koriander låter det utmärkt!! Personligen tycker jag också man gott kan skippa stekningen av grönsakerna till grytan samt extra sötning, men det är ju detaljer och vad man är van vid…
    En fråga ang paprikan, hur kommer det sig att du klassar den som grov? Med tanke på dess höga hqtteninnehåll/låga energiinnehåll…

    Angående Livsmedelsverket, jag har suttit med i så många hearings och seminarier och fått ta del av deras (Nordiska ministerrådets) extremt gedigna arbete med att ta fram våra kostråd. Jag är nutritionist och doktorand och har i min forskning fått resultat som till viss del går emot råden (dvs jag är helt opartisk, men ändå insatt i deras arbete). Livsmedelsverket har varit väldigt öppna mot mina resultat och tagit in dem och all annan god vetenskap de kommit över och i slutändan utformat råd som ska vara så bra som möjligt för folket och samtidigt möjligt att följa med tanke på våra vanor. Min bedömning är att de gjort ett mycket bra och vetenskapligt jobb!!! Och de ÄR lyhörda för förändringar men försöker alltid se till den stora samlade bilden av vetenskapliga studier. Media och självutnämnda kostexpert däremot plockar ofta russinen ur kakan när det kommer till att lyfta fram ”vetenskap”. Folk som kommer med okonstruktiv kritik till Livsmedelsverket är inget annat än okunniga och oförskämda. Människorna på Livsmedelsverket har gedigna bakgrunder inom nutrition (till skillnad från de flesta som kommer med obefogad kritik) och sliter häcken av sig för folkets bästa. Självklart är de inte perfekta, men då ska de ha konstruktiv kritik till sig och inte skitsnack och smutskastning i media!

    • Daniel Richter

      Väldigt kul att läsa ett svar från någon med så mycket insikt i hur Livsmedelsverket arbetar. Tack! 🙂

  9. Desirée

    Bevara bananerna bättre – bryt isär dem från varandra i klasen när du kommer hem från affären. Slå in övre skaftet av varje banan i en egen liten bit plastfolie så oxiderar de inte o håller den gula färgen utan att bli bruna betydligt längre! 🙂 och köp ekologiska såklart 🙂

    • Petsan

      …och återvinn folien till nästa knippe…

Kommentarer är stängda.

Nästa artikelHur blir jag av med ölmagen / putmagen?